David Eberhard

David Eberhard

Psykiater, författare, debattör och mycket uppskattad föreläsare

Överläkaren i psykiatri David Eberhard föreläser humoristisk, tankeväckande och ibland en smula provocerande om allt från ledarskap till valfrihetsstress och kränkta trygghetsnarkomaner. Han har under flera år varit en av de mest efterfrågade föreläsarna.

Överläkaren i psykiatri David Eberhard föreläser humoristisk, tankeväckande och ibland en smula provocerande om allt från ledarskap till valfrihetsstress och kränkta trygghetsnarkomaner. Han har under flera år varit en av de mest efterfrågade föreläsarna.

Han uppmärksammades stort när han i sin förra bok "I trygghetsnarkomanernas land" hävdade att vi i Sverige har ett överdrivet behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror. I sin nya bok som kom ut 2009, försöker han förstå hur vi, trots att vi lever i världens mest rättvisa land, känner oss alltmer och allt oftare kränkta.

Hur kommer det sig att dagens människor blir kränkta av nästan allt? I var och varannan dagstidning hittar vi artiklar om människor som upplever sig kränkta. Den moderna människan tycks inte tåla oförrätter och upplever minsta ifrågasättande av den egna personen som kränkande.

David Eberhard menar att det finns flera förklaringar till detta. Om man jämför människorna i dagens samhälle med tidigare generationer, och vad de var tvungna att utstå under sin livstid, framgår med all tydlighet att vi har det extremt bra. Men ju bättre vi får det desto mer klagar vi. Vi har det bra, men så länge andra i vår omgivning har det ännu bättre så ser vi det inte.

Avarter av gamla teorier från 1800-talet och 1900-talets början har fått oss att sammanblanda jämlikhet med likhet, att älta barndomens oförrätter och dessutom, inför vulgärmodernismens obegripligheter, tvivla på det uppenbara. När en extremtolkning av feminism hävdar att också att män och kvinnor i grunden är helt lika sprider sig, blir vi stötta och kränkta när vi möter de uppenbara faktiska skillnaderna.

Vi har vi blivit helt beroende av att staten tar hand om oss, en stat som i falsk snällhet snarare levererar kravlöshet. En stat som vare sig överlåter till, eller kräver något ansvar från, den enskilde. Nej, det är dags att sluta älta och gå vidare. Slänga alla gamla vanföreställningar över bord. Svara på oförrätten när du möter den – det behöver inte, som i gamla tider, innebära att du utmanar din antagonist på duell. Stå upp för det du tror på, och överlämna inte allt ansvar till pappa Staten. Och betänk i rimlighetens namn hur bra vi ändå har det, både i förhållande till människor förr och till verkligt kränkta människor idag på flykt från fattigdom, svält, tortyr och krig.

I sin senaste bok beskriver han hur man tänker inom psykiatri och varför man inte kan förutse alla galningar på stan. Dessutom tar han upp frågor kring det moderna samhällets krav på valfrihet samt problem med överdiagnostisering av sjukdomar och psykiatriska funktionsnedsättningar. Det är svårt för chefer att hantera de krav som anställda ställer på anpassning av arbeten. Finns det andra sätt att hantera detta än att ställa diagnoser?

Under 2012 skriver David på två böcker parallellt. Dels skriver han tillsammans med äventyraren Fredrik Sträng en bok om hur bergsbestigaren Sträng åter ska upp på världens farligaste berg – K2. Dels skriver han en bok om barnuppfostran och skolan. I den senare tar han upp frågor om kravlöshet och svårigheter att hantera tonåringars ökade krav på livet. I boken om äventyraren ställer han hela västvärldens verklighet på ända. Vad är egentligen på viktigt? Hur uppnår man inre frid och hur kan vi i västvärlden lära oss att hantera motgångar bättre genom att utmana svårigheter. Hur kan man på företag dra nytta av att utmana mer istället för att alltid vara på den säkra sidan?